Allt fler väljer olicensierade aktörer
Det svenska spelmonopolet bröts 1 januari 2019 när licenssystemet infördes, med syftet att reglera och styra den växande spelmarknaden. Målet var tydligt: skydda konsumenter genom att kanalisera spelandet till licensierade aktörer.
Spelbolaget ATG, med en lång tradition inom svensk spelkultur, har varit en stark röst i debatten kring kanaliseringsgraden – den del av spelomsättningen som sker på den licensierade marknaden. Men nu visar nya siffror från Spelinspektionen att fler spelare vänder sig till olicensierade bolag.
I en utredning som nyligen överlämnades till Regeringskansliet konstateras att kanaliseringsgraden för hela året bedöms uppgå till 86 procent. Detta är högre än vad ATG rapporterade under förra året men samtidigt betydligt lägre än vad regeringen och Spelinspektionen ursprungligen hoppades på vid licenssystemets införande.
Det som framkommer är en delvis splittrad bild av hur den svenska spelmarknaden ser ut idag – och den avvikande synen mellan ATG och Spelinspektionen väcker frågor om framtiden för svensk spelreglering.
ATG:s oro för den växande olicensierade marknaden
ATG, som tidigare haft ett monopol på trav- och galoppspel i Sverige, är idag en av de största licensierade aktörerna på spelmarknaden. Deras egen rapport som baserades på ett särskilt kanaliseringsverktyg indikerade att speltrafiken till olicensierade aktörer ökade under första kvartalet 2024.
Enligt ATG bedömdes kanaliseringsgraden för sista kvartalet 2023 vara mellan 69 och 82 procent – betydligt lägre än Spelinspektionens siffra på 86 procent. Detta skulle kunna innebära att en betydande andel av svenska spelare, trots regleringarna, fortfarande väljer att spela hos bolag utan svensk licens.
Vid ett seminarium under Almedalsveckan i somras uttryckte ATG:s vd Hans Lord Skarplöth sin oro över denna utveckling. Han pekade särskilt på det Malta-baserade onlinekasinot Infiniza, som enligt honom lockar en växande andel svenska spelare. Skarplöth betonade att detta är en trend som inte får ignoreras och han har vid flera tillfällen efterfrågat strängare åtgärder för att motverka olicensierade aktörers framfart.
Spelinspektionens rapport: Fyra parametrar i fokus
Spelinspektionens utredning tar dock ett bredare grepp om frågan. Med hjälp av fyra huvudsakliga parametrar – spelarundersökningar, internettrafikbesök, estimering av omsättning genom internettrafik samt data från analysföretaget H2 Gambling Capital – har de landat i en snittsiffra på 86 procents kanaliseringsgrad.
Denna siffra är ett resultat av ett sammanvägt snitt där de olika källorna visade något varierande resultat. Spelarundersökningar, som baseras på direkta svar från svenska spelare, visade en kanaliseringsgrad på 83 procent. Samtidigt rapporterade H2 Gambling Capital en högre siffra på 91 procent.
Rapporten belyser också att vissa sektorer inom spelmarknaden har en ännu lägre kanaliseringsgrad. Nätkasino är särskilt problematiskt och det är här ATG oro kring bolag som Infiniza kommer in. Nätkasinon lockar många spelare och den lägre kanaliseringsgraden för denna sektor antyder att regleringarna här inte har haft önskad effekt.
Vad betyder detta för framtiden?
Nu när utredningen är överlämnad till regeringen är frågan vad som kommer att hända härnäst. Är de nuvarande regleringarna tillräckliga, eller krävs det strängare åtgärder för att stoppa svenska spelare från att söka sig till olicensierade aktörer? Svaret är oklart i dagsläget – men trycket på regeringen att agera ökar.
Från Spelinspektionens sida verkar man luta sig mot det faktum att en kanaliseringsgrad på 86 procent ändå är relativt hög, särskilt i jämförelse med andra länder som har infört liknande system. Men samtidigt kvarstår frågan om hur man ska komma åt de resterande 14 procenten – de spelare som fortfarande väljer att söka sig till olicensierade bolag. ATG, å sin sida, ser risken för att detta gap kommer att öka ytterligare om inte tydligare åtgärder vidtas.
Regleringens mål: Konsumentskydd eller intäkter?
En central fråga som diskuterats sedan licenssystemets införande är vad den verkliga målsättningen med regleringen är. Från politiskt håll har konsumentskyddet lyfts fram som den främsta anledningen till att licenssystemet infördes. Genom att kanalisera spelare till licensierade aktörer kan man säkerställa att spelbolagen följer svenska lagar och riktlinjer, vilket i sin tur minskar risken för spelmissbruk och ökar skyddet för konsumenterna.
Men för många är det uppenbart att intäkter också spelar en stor roll i ekvationen. Genom att få fler spelare att välja licensierade bolag ökar skatteintäkterna, vilket gynnar både staten och de licensierade bolagen. Om kanaliseringsgraden sjunker kan detta få ekonomiska konsekvenser – både för staten och för aktörer som ATG, som har investerat mycket i att anpassa sig till den nya spelmarknaden.
