Lurade investerare på mångmiljonbelopp – döms nu till fängelse
Med löften om fantastiska avkastningar och idrottsstjärnor som dragplåster lurade en 63-årig man hundratals investerare att sätta in miljontals kronor i sitt påstådda spelbolag. Nu har hovrätten fastställt domen mot huvudmannen i den så kallade Kambua-härvan till 6,5 års fängelse för grovt bedrägeri i 133 fall.
Med löften om upp till 25 procents avkastning på insatt kapital lockade 63-åringen investerare att satsa sina besparingar i spelbolaget Kambua. Enligt bolaget skulle avkastningen genereras genom en unik spelrobot, en sofistikerad mjukvara som kunde välja vinnande spelobjekt på sportevenemang. Denna spelrobot, som påstods vara bolagets hemliga vapen, var dock bara en bluff enligt åklagaren Mikael Pihl.
För att öka trovärdigheten i sitt erbjudande använde Kambua kända idrottsstjärnor som Tomas Brolin, Jan-Ove Waldner och Frank Andersson i sin marknadsföring. Företaget sponsrade även sportlag som ishockeylaget Kalmar HC och bandylaget Broberg/Söderhamn. Det gav en illusion av seriositet och framgång – vilket lockade ännu fler att investera.
Lurade hundratals investerare
Hundratals investerare fick dock se sina besparingar gå upp i rök. Efter att 63-åringen greps 2020, när han återvände till Sverige från USA, inleddes en omfattande polisutredning. Det framkom att Kambua i praktiken fungerade som ett pyramidspel. Nyinvesteringar användes för att betala ut avkastning till tidigare investerare och systemet krävde ständigt nya insättningar för att fungera.
Förra sommaren dömde Malmö tingsrätt 63-åringen till 6,5 års fängelse för över 100 fall av grovt bedrägeri. Han ålades även att betala skadestånd på 68 miljoner kronor. Hovrätten för Skåne och Blekinge har nu fastställt domen och fäller honom för grovt bedrägeri i 133 fall.
63-åringens försvarare, Björn Hurtig, försökte i hovrätten få sin klient frikänd genom att argumentera för att åklagaren inte kunnat bevisa att spelroboten inte existerat och använts. Han hävdade även att de avtal som kunderna ingått var giltiga och att det därför inte fanns grund för bedrägerimisstankarna. Hovrätten delade dock tingsrättens bedömning och fastställde domen.
Dagens Nyheter granskade Kambua
Dagens Nyheter granskade fallet Kambua under fjolåret och kunde visa att 63-åringen tidigare drivit en liknande verksamhet i början av 2000-talet – då med ett annat efternamn. Granskningen visade även att en lång rad personer tjänat stora pengar på Kambua men att det endast var 63-åringen som åtalades.
Bland de brottsmisstänkta fanns Kambuas medgrundare, en 43-årig skåning, som utan att kunna redovisa handlingar kring transaktioner för Skatteverket fick 36 miljoner kronor insatt på sin sambos bankkonto i samband med en aktieförsäljning. Han lämnade officiellt företaget kort därefter.
Före detta golfstjärna investerade miljonbelopp
Bland målsägarna i Kambua-härvan finns en före detta svensk golfstjärna som i tingsrätten vittnade om hur han lockats att investera runt en miljon kronor av en annan känd golfspelare. Denna vän hade i sin tur drivit bolag tillsammans med en person som under en tid fungerade som talesperson för Kambua. Talespersonen var aldrig misstänkt i Kambua-utredningen, men dömdes 2022 till tio månaders fängelse för bland annat bokföringsbrott i samband med ett golfprojekt i Småland.
Kambua-härvan är ett avskräckande exempel
För de hundratals drabbade investerarna innebär hovrättens beslut en form av upprättelse. Många har förlorat stora delar av sina livsbesparingar – och även om skadestånden kan hjälpa är det en klen tröst för de som drabbats hårdast.
Kambua-härvan är ett varnande exempel på hur bedrägliga investeringsmodeller kan lura även erfarna investerare. Löften om hög avkastning, kombinerat med kändismarknadsföring och komplexa tekniska lösningar, kan lätt dölja vad som i verkligheten är bedrägerier.
Med denna dom hoppas rättsväsendet att fler ska tänka kritiskt innan de investerar i liknande erbjudanden och att de som bedriver sådana verksamheter ska avskräckas från att lura fler. Kambua-fallet kommer troligtvis att studeras noggrant av både rättsvetare och ekonomiska analytiker under lång tid framöver.
